Spinningpremiär med Running Sweden

Foto privat: Laddade inför 90 min spinning: Maria, Daniel och Nina

I torsdags när jag åkte hem tillsammans med Rubin på bussen så sa han till mig, att om du nu har en skadad fot Sirpa, så får du komma och köra spinning på söndagarna... Ha ha tänkte vi nog båda, för han vet att jag inte gillar spinning - det är supertråkigt! Jag har aldrig genomfört ett helt pass. Har börjat två pass och gett upp efter 15 minuter... Hmm inte min typ av träning, inte kul, lååångtråkigt.

Så vaknade jag idag och tänkte att jaha Sirpa nu är det dags. Vet inte vem av oss som var mest förvånad när jag kom till Rubins 90min-klass i spinning i morse..? Jahapp, hur gör man? Hur ställer man in cykeln? Hur högt/långt fram osv ska man sitta? Oj man ska ställa in styret också. Avancerade grejer det här. Innan passet ens hade börjat. Hur ska jag orka mentalt att trampa i 90 minuter? Fysiskt ja - men mentalt: en stor utmaning.

Vi var väl kanske 10 personer som dök upp, en del firade t.o.m. födelsedag på en spinningcykel (grattis Maria R!). Alla såg så proffsiga ut. Många hade blöjbyxor och spinningskor... Ok, sen trampade vi igång med uppvämning (medans några eftersläntrare droppade in). Sen var det dags att köra igång intervallserier. Jag förstod att man skulle skruva på stora grunkan för att höja motståndet, men hur mycket ska man höja för att orka hela intervallen? Knepigt såhär första gången. Bra dunka-dunka-musik på hög volym gjorde det hela lättare och gladare. Samt att eftersom man kände alla i salen, så var det bara att trampa på även när man var trött. Gick inte att inte ta i liksom.

Först 8 x 1minut med 30sek lättare emellan. Som tur är så har jag ganska lätt att koppla bort allt runtomkring och vara i nuet. Så varje gång vi startade en ny intervall tänkte jag enbart dessa 60 sek, denna minut. Rubin hittade på olika sätt så varje intervall blev lite unik och rolig (va?! skrev jag just rolig..?) ibland skulle man stå upp sista 15 sek (gjorde jag inte idag pga foten), ibland skulle man trampa med armarna i luften, iband skulle frekvensen vara hög, ibland skulle motståndet vara tungt... Efter sista intervallen, fick vi hoppa (läs klättra för min del) av cyklarna och sätta oss i jägarvila. Hmm mjölksyra i låren? Jajamensan! Lite balans med mjölksyraben (!) och mera jägarvila, sen upp på cyklarna och trampa på igen.

Kändes som vi hållit på lääänge nu, så jag sneglade på klockan: 15 minuter... shit! Oj oj oj, 75 minuter kvar alltså. Efter ytterligare en minut, skrek Mia: Sirpa det är rekord, du har nu kört mer än 15 minuter ;)... Då var det så dags för nästa omgång intervaller, nämligen 6 x 2min, med 30sek lättare emellan. Mer styrka. 4 x 3min. Styrka och stretch. 2 x 4min. Och finalen 5 x 30sek max. Lugn nedvarvning. Och hoppsan! 90minuter avklarade. FANtastiskt. Vet inte hur många liter jag hade svettats under passet... Sjöblöt.

Kul? Njae, men mer roligt än jag förväntade mig. Mindre tråkigt. Mest tack vare en peppande, skrikande och helgalen Rubin vid spakarna. Och sällskapet av alla goa härliga RS-människor! Bra energi. Bra kämparglöd.

Efteråt skulle några springa ett pass. Själv körde jag 45min styrka i gymet. Rygg och axlar - tungt och få repetitioner. Skööönt!

Blir det fler spinningpass framöver? Inte helt omöjligt faktiskt ;)