Orkar-nada-vecka

Sjuk, halsen har invaderats av taggtråd och feber (eller är det pesten?) härjar i min kropp, orkeslös, matt och slut som artist... Ja ni hör ju - det är syndast-om-mig-i-hela-världen just nu!!

Har varit hemma från jobbet några dagar (det händer typ aldrig!). Försöker verkligen ta det lugnt och låta bacill/viruskriget härja klart i kroppen. Har låst in mig hemma i fårskinnstofflor och tjocka tröjor. Lever på te och apelsiner. Men nu tycker jag att det får räcka snart! Vill utrota dessa inkräktare som får hjärnan att fyllas av snor, som får blodet att koka av feber och halsen att skrika så fort jag försöker svälja något... Har du något tips, så emottages det med ödmjukhet.

Det jag kan göra när jag ändå skrotar omkring är att samla på drömmar och längtan. Högt upp på min längtanslista är alla löprundor jag ska njuta under mina nästkommande 50 år, tex : Känslan av att studsa fram i uppförsbackarna utan kramp eller känningar i vaderna, känslan av att rulla - utan ansträngning - i utförsbackarna med ett stort leende på läpparna, känslan av det ultimata flytet och kraften, känslan av att hjärtat slår hårt i bröstet av högt tempo, känslan av viktlöshet på stigarna, känslan av utmattning, känslan av frihet, känslan av att vara frisk, stark och hel, känslan av... 

Vad längtar du efter?

Foto privat, ja nu slipper ni undra - jag har sågat färdigt hyllan och satt upp den i hallen. Det går t.o.m. att stänga garderobsdörren! Känner mig jättestolt, ser ni hur jag liksom rundade ursågningsbiten vid sladdarna? *nöjd* Vore jag inte så framgångsrik som PT (öhum), skulle jag kunna bli finsnickare?? 

Foto privat: Ett rum med utsikt, längtar ut i hösten på en löprunda! Så här fint är det utanför mitt fönster...