Sirpa springer igen: Träningsvärk, myshelg med brorsans familj och Flatensloppet

Träning med Martin, träningsvärk, trevligt, tacksamhet, Timo&co och nu trötthet... Ja så kan jag summera denna septembersoliga helg. En helg som innehöll allt som är viktigt för mig! Jag började med egoträning på fredagen, ben & bålstyrka med Martin på Indrottsskadecenter. Har tränat ihop med honom nu i en månad. Mitt mål med PT-träningen är att dels GÖRA styrketräningen som jag vill med ofta är för lat för, att träna på ett tryggt sätt och inte överbelasta skenbenet (där stressyndromet/frakturen har suttit, skriver i dåtid, för det värsta är ju bakom mig!) samt att bränna bort lite fettvikt som jag lagrade in under skadeperioden (från mars till aug). Ja vad ska jag säga, har tappat 2kg fettvikt på en månad, helt enligt plan, så det är jag jättenöjd med. Lite till ska bort, ett bra sätt är att jobba med de stora muskelgrupperna, såsom lår o rumpa. Vilket jag gör på bilden här...

Foto privat, en timmes mangling av ben

Foto privat, äh djupare ska du, lite till... några till... komijäään :)

Efter, gympasset, höll jag mitt zumbapass på Skanska, vi kan väl säga att inte bara rumpa och höfter skakade under det passet, låren, låren, låren... körde typ "en egen låt" under passet ;) Men fredagsglädjen infann sig som vanligt! Bästa sättet att inleda en helg är att få dansa galet i en timma! På kvällen kom min bror med familj från Linköping för att göra storstan och visa deras bonusdotter (utbytesstudent Anna från Usa) Sveriges huvudstad. God middag, ett glas vin och tjing dags att hälsa på kudden...

Lördag var en heldag i gamla stan inkl slottet, mysiga caféer och lunch i bästa sällskapet! Bra kväll hemma i Solna med mer god mat och ett glas vin, ja ni vet ju vad som hände..? Tidig sänggång hi hi.

För att på söndagen orka upp och dra till Flatensbadet med David. Fantastiska Annelie hade arrat ett lopp för välgörenhet, Stadsmissionen. Och det går ju inte att missa. Även om jag knappt tog mig ner till starten (en trappa) med mina träningsvärkiga ben ;). Jamen varför kör du benpass två dagar före lopp? Frågar D så klokt. Jamen, alltså, NÄR passar det att köra benpass med alla jobbuppdrag under kommande vecka???

Minglade och hittade fler härliga glada kändisar i "vimlet", såklart Annelie själv med sin familj (och halva släkten, tror jag), Annie, Nicke och Ebba som skulle hålla i vätskestationen efter 3km, Carina som delade ut nummerlappar och fixade med tidtagning och så Ingmarie som ändå-skulle-ut-och-springa-och-gillar-Flatenrundan-så-det-passade-bra-liksom... det var go stämning, solen sken, visserligen ganska blåsigt, så gick skottet (som nog inte var något skott, utan mer klara, färdiga, gå) och vips var tävligs-Sirpa med.

Jag skulle ta det lugnt och fint pga min tidigare skada och träningsbortavaro. Max 5-fart "får" jag springa. Så det var vad jag hade tänkt mig. Springa lugnt och fint i 5-fart, njuta av rundan och av att kunna tävla utan tidspress och resultathets. Ok, om du varit där vid Flaten så vet du kasnke att rundan är en berg-och-dal-bana. Tur jag inte visste det innan, för då hade kanske stadsmissionen varit våra pengar fattigare ;) Alltså i uppförsbackarna fanns det ingen kraft alls till löpning, jag t.o.m. gick i två av de brantaste backarna (på en tävling - wtf!) och i utförslöpen - där jag brukar glänsa, kunde jag inte släppa fram farten, för det fanns inte tillräcklig rörelsefrihet i kroppen till det. Det tog bara stopp he he.

Men jag ska inte gnälla alls! Kort berättat, så sprang jag för fort första 2km, fick skärpa till mig och sakta på farten (jag var inte helt svårövertalad till det, vinet ska jag def. hoppa över nästa gång jag ska springa dagen efter). Fick lite extraenergi där vid 3km av finaste Annie, Nicke och lilltrollet. Kom i mål på strax över 30 minuter. Faktum är att jag var rätt trött i mål. Kroppen kändes så trög och tung. Det märks att jag inte alls är i form. Varken konditions eller fartmässigt. Men ja vad ska jag säga? Det var roligt ändå idag (ja inte under hela loppet, det kan jag inte säga när jag tänker på backarna..). Men nu kan det bara bli bättre och bättre. jag fortsätter mitt rehab-komma-tillbaka-till-löpningen lungt och fint. Precis enligt planen.
Nu är jag trött, blir tidig krama-kudden-tajm även idag, för imorgon är det nya upptåg på jobbet som väntar. Klienter och avslutar dagen en en sväng i löparskorna tillsammans med ett av våra företag som vi tränar, NCC. Då blir det ännu en vacker miljö, nämligen vid Ulriksdals slott - härligt! Avslutar med bilder från Flatensloppet: