10 gånger har jag sprungit LLL

Foto privat: Lilla Lidingöloppet 

Ska snart bege mig ut till Lidingö - för att tillbringa en hel helg ihop med glada människor som ska springa någon av alla loppen. Själv springer jag inte, jo en av sträckorna (4km) på stafetten ihop med mitt familjelag (barnen och jag har lite olika åsikter om vad som är fredagsmys - de tycker löpning är sisådär kul...).
Idag fredag står jag på mässan på Lidingövallen, vid nummerlappsuthämtningen från 12-16isch, sen stafett 17:30. På lördag och söndag ska jag få peppa iväg och ta emot alla i PwC´s tält vid målet. De tränar med oss och är huvudsponsor av Lidingöloppet och har över 600 (!) anställda som ska springa de olika loppen!! Ska bli superkul  :D

Jamen jag har ju sprungit därute när jag var några år yngre, Lilla Lidingöloppet, 10 gånger faktiskt 1977-86. Nuförtiden kan man hitta gamla resultatlistor på LL´s hemsida, jag hittade min bästa tid på 10 km 41:51. Helt ok på den tuffa banan när jag var 16 år. Jag hittade såklart mina bröder också, den som sticker ut är storebror Timo Järvinen som t ex när han var 20 år, vann juniorernas 16 km (inte 15!) på tiden 51:17 och som sedan som senior sprang 30 km på 1:43:39 och kom (bara) in som nr 17 med den tiden! Inte många svenska idag som klarar den tiden...

Jag minns att LLL var alltid den tävlingen som avslutade löpsäsongen dåförtiden (fanns inte många vintertävlingar då, inte ute iaf). Vi packade in oss i bilen hela familjen tidig morgon och åkte upp, vi bytte om i en skoljumpasal, vi hade ett speciellt ställe vid Grönsta där vi alltid samlades om vi kommit ifrån varandra. Sen hejade vi på varandra (2 av mina bröder och jag sprang) och jag minns att det alltid var lerigt och geggigt på Grönsta, alltid var man blöt om fötterna, kläderna var prickiga på baksidan efter loppet... Sen bytte man om till torra kläder, för dusch fanns bara bakom en pressenning ute (så kallt!). Jag älskade såna tävlingsdagar, vi fick köpa läsk efter loppet (gjorde vi supersällan i min familj!) och så åt man världens godaste äggmackor som mamma hade gjort med kärlek, sittandes på en sten i skogen. Fina minnen har jag från LLL!

Så Stort lycka till alla som springer och ni andra kom ut och heja - det är också kul och viktigt! Heja alla ni hjältar som ska springa, från första pirriga stegen efter starten, lätta snabba steg uppför backarna, swischande svävande steg nerför backarna, tacka nej till trötthetstankarna, tacka ja till j*klaranamma-jag-ska-klara-det-tankarna! Påminn dig själv om all bra och rolig träning du lagt ner som förberett din kropp, ditt hjärta, dina ben och ditt pannben inför äventyret, resan läng LL-stigar, varje steg, varje km ända fram till upploppet, där glädjen kommer att flyga dig hela vägen fram till målsnöret!! Den där fantastiska känslan av att ha klarat det, att känna hur j*la stark du är, o.ö.v.e.r.v.i.n.n.e.r.l.i.g - magi! Run run run - happy! Vi ses! 

Foto privat, "den galna löparfamiljen" i Norrköpings Tidningar efter LLL-77

Foto privat, viss är jag fin som 7åring på LLL i röda tights och guldfärgare spikskor??