Jag har fortfarande lite julledigt (börjar jobba på måndag) och ville passa på att få till ett eget löppass i lite snabbare tempo. Detta göres ju som bekant "lättast" ihop med andra, så jag drog iväg till Sats Stadion för att joina härliga CRS-gänget. Alltid lika trevligt att träffa "alla". Dagens upplägg var sisådär lockande i förväg: 15min uppjogg, sedan 45-60min tröskel och 15 min nedjogg... Urk det lät rätt "jobbigt" att hålla lite högre tempo under så lång tid. Jag gillar ju mer korta snabba ;) Men sååå välbehövligt, nyttigt och fostrande i regnet.
Många coacher på plats - så det fanns många grupper att välja på. Jag kanske var aningen feg, men 45min är 45min - så jag valde att haka på Mia och Staffan som skulle hålla 5:30-fart. Först 15min lättare löpning för att utan stopp övergå till 45 min i tänkt marathonfart/något snabbare. Ha ha jag springer ju inte maror, så inte vet jag vad jag skulle kunna hålla för tempo i 42km ;-)
Iväg mot Stora Skuggan, som visade sig vara ett klokt val. Där var det inga bilar, få cyklister och knappt några andra löpare heller ikväll. Regnet hade börjat piska ner i ögonen. Mia började berätta om "ångbastukänsla utan värme" och det kan jag ju hålla med om, för det var riktigt fuktigt på ett skumt sätt. Precis sånt väder som inte passar mig och min allergi, men bara gilla läget och tuffa på.
Första km gick lite snabbare än planen, så efter den drog vi ner rejält på farten, så km två gick rätt långsamt istället. Men det var mkt uppför under den km så helt ok, sen hittade vi nog rätt växel o rätt rytm, för nu började vi hålla ungefär samma km-tempo. Vi var en mindre grupp på 6 personer. Staffan och en tjej jag ännu inte känner släppte lite på farten och kvar blev en kvartett av Mia, Micke, Eeva-Maria och jag. Vi trummade på med våra ben och försökte se genom regnet som nu piskade på mer och mer.
De flesta vägar i området börjar jag ha koll på, Mia däremot kan ju varenda väg och stig här, så det kändes tryggt. Själv tänkte jag emellanåt att jag gör bäst i att hänga med i tempo, för annars vet jag inte hur jag tar mig hem ;-) Men ärligt var det aldrig särskilt jobbigt ens. Utan benen var pigga idag, möjligen var hjärnkontoret fortfarande på julledigt, men viljan sviktade inte en sekund. Jag hade räknat ut att vi nog skulle hinna 8 km på våra 45min (8x5:30 blir ju 44min) så jag hade bra koll på hur långt vi skulle. Glada ben slog av på farten när klockan plinga till efter våra 45 min och vi bara fortsatte att "rulla" på i maklig fart. Sista km tillbaka till Stadion gick i 6-fart som nu kändes riktigt långsamt! Garmin stannade på 13,5km totalt inkl upp/nerjogg med 8,28km (för att vara exakt) i högre tempo.
Här är våra km-tider: 5:20+5:49+5:25+5:33+5:16+5:18+5:22+5:22
En stor eloge till Mia som verkligen gjorde allt hon kunde för att hålla nere tempot, det var vi deltagare som var så ivriga att få förbränna julskinkan, så vi drev upp tempot. Hon sa aldrig i förväg vilken väg vi skulle ta, utan vi fick snällt "vänta in" henne, hon försökte prata med oss konstant och ställa frågor som krävde svar, så vi var "tvungna" att prata när vi sprang, emellanåt sa hon till "på skarpen" när vi kom ner mot 5:16... Bra Mia - du gjorde ett jättebra jobb som ledare ikväll!
Själv känner jag mig sjukt nöjd med mina 13,5 km och framförallt känslan i kroppen. Löpningen kändes lätt, bra och lite utmanade - men faktiskt oväntat lätt! Kroppen kändes stark - mig vara nöjd!
Imorgon bitti ställen jag klockan på tidigt - för då blir det gym ihop med bästa Linn - Sats Signalfabriken ska invaderas. Imorgon kväll blir det fancy "julmiddag" (ja vi hann inte i december ;-)) med världens bästa arbetskamrater på Gondolen - jag ser fram emot båda träffarna!!
Tog aldrig ut telefonen i regnet, så det blev inga bilder ikväll, hitta några andra passande:
 |
| Foto Daniel Hutmacher: Bilden är från Palyitas-lägret dec-2013. Jag ser lite frusen ut ;-) |
 |
| Foto Micke Sjöblom aka Zebrabild: Sirpa och Catti (Thomas bakom) förbereder sig för coachning - kul ska vi iaf ha! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar