Återhämtning & Grete Waitz

Foto privat: Snygg Vårruset-tröja va?

Då har det gått ett par dagar sedan Uppsala, och harmonin i själen har hittat tillbaks. Jag var fullt medveten om att loppet var en chansning, denna gång höll det inte, en annan gång går det hela vägen. Helt ok. Jag är nöjd med att jag vågade testa. För om man inte frågar - får man inga svar. Då hade jag fortsatt att undra och tänka "tänk-om-tankar"...

Så nu gäller det att lugna ner nervkaoset i kroppen. Så den kan läka ihop till en helhet, "ny och ännu starkare". Om nerverna är harmoniska, så slappnar även musklerna i området av. Så nu är det lätt träning som gäller ett tag igen. Men "lätt" menar jag fortfarande löpning, men vare sig jättelångt eller jättesnabbt. 

Så nu passar jag på att njuta lite extra av andra människors träning, för inspiration och för att stjäla lite energi, endorfiner och må-bra-hormoner. Leva lite parasitliv helt enkelt! Jag får se andra kämpa och svettas, och så smittar deras glädje, puls och styrka av sig på mig - tänk vad bra!

I måndags kväll var det ju dags för Vårrusetträning i Vrinnevi igen. Skulle uppskatta att det var ca 50 tjejer som kom denna underbart varma kväll. Det kändes faktiskt som sommar i luften! Jag fick förmånen att springa med några glada och motiverade tjejer, som trummade på bra i spåret. Vi sprang i 5:20-tempo i snitt och då är ju inte Vrinnevifemman den lättaste av rundor precis - så riktigt bra jobbat av tjejerna! Det blir bara bättre och bättre tempo för varje måndag :-) bjuder på några bilder från uppvärmningen:

Foto privat

Foto privat



Foto privat

Så kul och trevligt att följa dessa tjejer - de kommer springa jättebra på Vårruset-loppet sen!

Måndagkvällen avslutade jag med att ålla box-passet på Actic som vanligt. Eftersom det var en sån härlig och varm kväll, trodde jag att det skulle bli rätt tomt i salen. Men som tur var hade jag helt fel. Det kom 19 pers, och det tycker jag var mååånga en sån solig kväll!! Och vilket gäng! De svettades, slog och kickade, kämpade och tog iiii! Älskar mina måndagspass. Hela salen vibrerade av deras energi - bara att suga in :-)

Ja dessutom kör jag kanske lite extra med mina PT-kunder nu. De får öva på att flytta gränser. De får jobba även mentalt ihop med mig. Att våga ta i lite extra. Att lita på att de klarar. Att lita på mig, att lita på att jag vet hur mycket de kan ta i / eller hur fort de klarar att springa osv.

Sen läste jag på webben idag, att en av mina idoler dött inatt: nämligen Grete Waitz. Att hon efter 6 års sjukdom i cancer inte längre klarade att leva. Hon var verkligen en förebild för kvinnlig löpning - en legend! Jag tänker på hur hon slog världsrekord, hon vann Lidingölopp, hon vann VM i Helsingfors, NYCM och mycket mycket  mer. En norska som var en av de stora löparna genom tiderna! Tack Grete för all inspiration!