tisdag 27 september 2011

Tartan, mjölksyra och långsammare än en 13-åring

Hej o hå!

I måndags när jag kom hem från jobbet, så rensade jag bland gamla pärmar och papper. Kom fram till sista fliken på första pärmen, och där, fint ordnade i plastfickor hittade jag ett gäng gamla diplom. Diplom från friidrotten, diplom från danskurser och diplom från aikidotiden... Kul att jag hade sparat dessa! Jag som brukar vara så "duktig" på att feng shui:a och kasta allt. Dessa ska jag inte kasta, de ska sparas!

När jag för några veckor sedan anmälde mig till SVMM 2011, så kunde jag inte lämna nån bästa tid på 1000m, för jag mindes inte om jag ens hade sprungit det tidigare. Så istället lämnade jag en tid på 800m. Inte för att det i dessa sammanhang spelar den minsta roll. Detta är en tävling med 99% killar och bara ett par stycken tjejer, och inte vilka killar som helst, utan gamla eliten, som även en usel dag i princip varvar mig springandes baklänges på 1000m;-)

Men nu hittade jag den - tiden! Mitt PB på 1000m = 3:13 från det året jag fyllde 13år... Hoppsan! Jag var visst snabb som 13-åring. För om jag i år kommer under 3:45, så kommer jag vara positivt överraskad av min insats... Missförstå mig inte, tiden spelar ingen som helst roll på lördag. Inte heller om jag kommer sist eller inte, utan det är att deltaga som är viktigt på SVMM. Alla som startar, alla som springer är vinnare. Precis som Micah True sa i fredags.

Så för att ändå få lite fart i dessa 43-år unga ben, så gav jag mig i söndags bort till Sundbybergs IP. Där var det tomt på folk. En tjej hoppade stavhopp under ledning av sin tränare i ena hörnet. Annars tyst och tomt. Så efter uppvärmning runt sjöarna, löpskolning och stegringslopp, tog jag av mig vindjackan och körde igång passet.

Dagens pass var 800+400+400+200+200 med 60s vila. Egentligen 2 gånger samma. Men se det ville inte hälsenan idag. Att känna lukten av tartan i näsan, att känna banans konsistens under fötterna, att känna hur vinden leker med den som springer "medvind och morvind på rakorna", det är som att stiga in i en tidsmaskin. Att komma hem på ett sätt. Det var på Borgsmo jag körde alla kvalitetspass förr... Det var på banan jag fightades med mina medtävlanden och mot min egna mjölksyratröskel. Att gå ut i grym fart på första varvet på 800m och sen kriga mot kroppen och smärtan för att ändå ta sig i mål med äran i behåll på andra varvet. Att jaga tider, att tävla mot klockan och kvaltider. Att träffa klubbkompisar, att träna ihop med andra bättre löpare för att utvecklas...

Fast det var ju inte Sirpa 13år, som sprang i söndags. Det var inte Sirpa 171cm lång och knappa 50kg mager som sprang i söndags. Poff! Tillbaka till 2011 och verkligheten - ooops! Jag skriver ut tiderna här, för jag ska köra motsvarande pass på onsdag och hoppas kunna köra några sekunder snabbare då. Så bara för att pressa mig själv lite: 3:03 på 800ingen, 91+91 på 400-isarna och 42+42 på 200-ingarna. Visst det var inga maxlopp, för det var ju meningen att jag skulle orka lika mycket till. Men visst hade jag mjölksyra redan av detta pass. Den kom smtgandes på andra varvet av 800m he he. Men klarade att hålla tempot hela vägen. Meningen var att alla skulle gå i samma tempo. Så jag återkommer på onsdag och berättar hur det gick på det passet.





Foto privat: bilden är från SVMM 2010. Jag i grönt linne får mellantider av Coach Rubin på 3000m

Foto privat: städade bland papper idag, och fann att jag har sparat gamla diplom från förr - sååå kul! Fast det gav mig också en tankeställare inför SVMM 2011 som ska springas på lördag. 1000m på bana. som 13-åring sprang jag den distansen på 3:13!! Shit - tror inte jag kommer ner under 3:45 i år...

Foto privat: söndagen bjöd på mjölksyraintervaller på tartan. Hittade Sundbybergs IP - som var näst intill tom på friidrottare (en tjej tränade stavhopp med sin tränare)...


Inga kommentarer: