En ovanligt vanlig tisdag

Foto privat: Februari är min månad

Hej o hå!

Fick mail från coachen härom dagen där han skrev att jag borde satsa på en Sirpa-månad nu i februari. Att jag fokuserat på alla andra under lång tid, och nu behövde fylla på mig själv. Inte bara med träning utan även med energi. Fast det är väl nästan samma sak, eller...?

Igår var det tisdag. Men inte en helt vanlig tisdag. Dels var det ju första dagen på ny månad, men framförallt var det en L-E-D-I-G dag för mig! En ledig tisdag - tjohooo! Ni som följer mig, vet ju att jag varit på kurs två helger i rad nu, så jag har inte haft en hel ledig dag på tre veckor... Så vad skulle jag fylla denna tisdag med? Bara Sirpa-må-bra-saker hade jag bestämt, kuliga, Sirpiga, energipåfyllande ting. Hmm vad gillar jag att göra när jag är ledig och inte har massa måsten?

Började med att väcka barn och skicka iväg dem till skolan. Sedan klädde maken o jag på oss träningskläder (han hade sovmorgon!) och gav oss ut för att springa. Vilken start på min lediga lååånga dag! Om jag annars ibland följer med David på hans vanliga morgonrundor (oavsett om han springer eller går, för det gör han typ varje dag kl 5...) då är jag INTE vaken, utan jag lufsar brevid i ett zombietillstånd, opratbar, osocial och kanske lite morrig (om ni frågar honom...). Alltså tränar han hellre själv, än med mig. Hellre med en lyssnarbok i öronen än en trött och grinig fru... Men denna tisdagmorgon var jag ovanligt pigg! Jag hade sovit bra och jag hade en hel fantastisk dag framför mig!

Så det blev en bra runda. Inte nog med att vi fick motion, vi hann prata ikapp dåtid, dagens möjligheter och tillochmed planera lite framtid. Inte dåligt vad som hinns på en 10 km-runda runt Mariehof. Vissa partier var mindre löpvänliga (läs isbana) och andra var helt ok (snösörjiga, blött men med bra fäste). När vi kom hem hade klockan just passerat nio, och en hel dag fanns kvar att disponera. David på mottagningen behandlandes patienter, och jag hemma görandes...

Ja vad fyllde jag min dag med? Jag tittade på TV. Det gör jag sällan (Let´s Dance och Idol med barnen på fredagarna). Fick faktiskt leta ett tag för att hitta fjärren under alla tidningar. Så jag kan upplysa om att det sågs "Projekt Runway". Troligen någon gammal repris, eftersom detta var på fm. Jag påbörjade en bok, nämligen "Lyckan, kärleken och Meningen med livet" av Elisabeth Gilbert. Jag tände brasa i öppna spisen, fixade té och satt där i soffan och hade mysigt och njöt av tystnaden i huset.

Sen bakade jag. Jag älskar att baka. Fast jag gör det ganska sällan, för jag vill inte äta det jag bakar. Alltså inte för att det inte är gott, utan för att det oftast inte platsar i min kostplan. För mycket kolhydrater. Så jag bakade bröd. Bara att knåda deg är en njutning! I love! När barnen kom hem från skolan, hade degen just jäst färdigt, så de kunde vara med och knåda brödbullar. De älskar också att baka. Så det blev nygräddade dinkelbullar med mjölk till mellis! För ovanlighetens skull kom de hem utan kompisar med sig. Så vi fick en liten mysstund bara vi tre. Och doften i hela huset! Nybakat och nyss braseldat - det är härligt det...

Sen lagade jag mat med kärlek. Jag älskar att laga mat annars också. Men visst finns det många vardagar, när matlagningen mer blir ett vad-ska-jag-laga-för-snabbt/nyttigt/balanserat/gott-idag? Men idag hade jag eoner av tid. Det blev marinerade kyckliglår och rotsaker i ugn (fast barnen ville hellre ha varsin brödbulle till istället). Att stå i köket och skala och hacka rödbetor, morötter, palsternacka, kålrot samtidigt som man kan se vad grannarna pysslar med ute, höra barnens pladder i rummet brevid, blicka bort mot Ramunderberget och låta tankarna flyga iväg - låta tankarna hitta små gömställen som man nästan glömt bort för att sedan komma tillbaka med massor av nya och nygamla braiga härliga pirriga idéer och drömmar... Det är lycka! Vardagslycka. Njutning för en Sirpa. En perfekt tisdag i all sin enkelhet. En tisdag att ta med sig inombords när stressen gläntar på dörren. Nä, sorry Mr Stress, du får inte plats - här är fullt med tid...