Det går fort i nedförsbackarna - när man slutar bromsa

Hej alla tålmodiga cybervänner!

Länge sen sist. Rubriken syftar inte på min löpning utan på mitt liv just nu! "De e möcke nu..."

Idag är det söndag och hela veckan har rusat på utan ett endaste inlägg här på bloggen. Ska bättra mig - promis! Så vad har jag istället fyllt veckan med? Jo här kommer veckorapport från Sirpas härliga kaosvärld:

Måndag: jobbade sista "vanliga" dagen på vår klinik i Norrköping, dvs sista dagen med klienter. Många avslut, sammanfattningar (vad har varit bäst/sämst osv), många avsked, många "lycka till i framtiden" och många långa varma avskedskramar!

En lång dag på kliniken avslutades med 2 PT-löpningar. Bl a tränade jag med duktiga Malin (jag fick skriva om henne i bloggen). Vi sprang 10 km med 3 snabba avslutande kilometrar: 4:41+4:56+4:50. Fa*en vad den tjejen flyger fram nuförtiden! Lätta lätta steg. Måste ha en bra coach;-) Knappt ens andfådd efter denna avslutning, kommer hon att springa som en vind på Premiärmilen och senare även Göteborgsvarvet.

Efter löppassen höll jag så boxklass på Actic - alltid kul att peppa människor att ta i lite mer än de trodde att de kunde - I like. Sen åkte jag hem med ett leende på läpparna, hade dessutom fått dessa av en kund idag:

Foto privat: Dessa tulpaner har framkallat många leenden denna vecka, tack - vad glad jag blev!

Tisdag: Skrivjobb hemma idag. Svara på alla veckorapporter från klienter och övriga mail. Bokföring, fakturering osv. Ja ni vet, man jobbar och jobbar, men ser väldigt lite resultat - dag. Denna kväll var veckans enda kväll hemma med barnen. Laga god middag och sitta ner och prata - kväll.

Onsdag: en lugn morgon med lång frukost och läsa tidningen. Sen tåg till Stockholm för att träffa PWC-kunderna för första träningspasset av många. Först checkade jag in på Access Rehab för att hälsa på alla goa, duktiga medarbetare (inkl mannen som åkt äckeltidiga tåget idag). Hann träffa Päivi (min barndomskompis och "syster") en "snabbis". Sen klev jag i tightsen och drog iväg på en rekognoceringsrunda (stavas det så?) till Karlsbergsparken och runt. Åh vad vackert det är i centrala Stockholm! Sprang upp för några branta backar (kan det varit vid Jungfrudansen?) och fick helt enkelt stanna en stund för att riktigt ta in vyn - magiskt fint! Hit ska jag ta kunderna, tänkte jag... Tillbaka till St Eriksplan och Bonnierhuset för att möta upp mitt gäng. (fick ihop 10 egna km) Vi har delat upp i 4 grupper: orange=stavgång/gång, blå=jogg, röd=lätt löpning och grön=intervall. Själv var jag röd denna onsdag och mötte upp 43 glada, förväntningsfulla PWCare. Till min hjälp hade jag två grymma löpartjejer, inga mindre än Lisa Blommé och Charlotte Schönbeck. Lite försnack och sen iväg på en lättare runda med devisen "träna för att träna" i bakhuvudet. 7km löpning inkl lite övningar framför det vackra slottet. Detta var gruppen som nog är vana att träna, men för många var det första utelöpningen för säsongen. Skön stämning, mycket prat och fniss - härligt helt enkelt! Eftersnack, dusch på kliniken och lite energipåfyllning och sedan tåget hem. Lite väntetid på centralen, då tåget var försenat - surpriced...not. SJ var "bara" en timma sen hem idag.

Foto privat: Sirpa i röd "Running Sweden-tröja"

Torsdag: En dag på kliniken ihop med nya ägarna/killlarna som ska börja jobba där från imorgon: Tobias Ydén och Erik Junsten. Gick igenom patienter, Redcord mm (tror de hade lite träningsvärk dagen efter...). Sen turbofart till Sports Gym i Söderköping för nya instruktioner och avslutade kvällen med ännu ett Box-pass. Ännu en lååång dag till ända.

Foto av David på Redcord.se : Jag gör flies och/eller höftabduktion...?

Fredag: Ännu en annorlunda dag på kliniken, nämligen packa-ihop-jobbet-o-alla-prylar-dag. Shit vad grejor man har. För att inte tala om alla års bokföring som måste sparas xx antal år! Många banankartonger blev fyllda. Facklitteratur, pilatesbollar, lite möbler, alla kontorsgrejor osv. Allt som inte skulle lämnas kvar, skulle packas ner och in i ett släp. Vi hade hyrt ett sådant släp som man kan stå i. Det blev proppfullt - jag lovar. Och tungt att bära alla dessa lådor med böcker och pärmar. Slitigt och skitigt. Hemma ca 19. Ännu en lång dag. Men nu var kliniken tömd. Bara lite blommor kvar och städning.

Foto privat: Kliniken Team Felhendler finns inte kvar längre...

Lördag: Idag skulle vi träffas och skriva på lägenheten i Solna. Vi hade fått lov att ställa in klinik-lådorna i nya lägenheten, även om de fortfarande har en del jobb att göra i lägenheten. Eftersom vår villa i Sörping är ute till försäljning och det är visning inom kort, så kan vi inte ha allt bråte hemma. Så långsamt tuffade vi vägen upp till Stockholm med ett tugnt släp efter. Kul att se lägenheten igen: nu fick vi se alla golv (=gammal fin parkett överallt, t.o.m. i klädkamrarna). Köket gick inte att se, tror det är laminat där. För hela köket var "rivet" och var rejält kaosiferat. De ska höja diskbänken åt oss, och sätta in ny spishäll och ugn, kyl och frys. Alla gamla skåpsluckor var nu vitmålade (slipper babyblå he he). Badrummen var nu kaklade: vitt på väggarna och grå "sjösten"aktiga små klinkerplattor på golven, superfräscht! I övrigt är alla väggar, tak, lister mm målade. Allt är ljust och fräscht. Åh det känns jättebra - vi kommer få ett mysigt hem här - vi kommer att trivas!

När vi så hade burit in allt ur släpet (tack Michael!) så puttrade vi hemåt, lämnade av släp i Norpan och åkte hem till barnen. Jag stannade hemma och David åkte tillbaks till kliniken för att städa det sista och ta hem blommorna. Pust, vilken dag - vilka dagar!!

Foto privat: Köket i nya lägenheten, bilden är tagen innan de rev i köket...

Söndag: Ja den pågår för fullt i detta nu. En återhämtningsdag, en dag att njuta. Jag uppdaterar inte bara bloggen, utan även tankarna. Detta gör jag bäst strax när jag knyter på mig löparskorna och ger mig iväg på en runda. Idag ska rundan innehålla backträning. Inte hårt utan mer teknik. Det blev inget Tjalve-pass för mig idag, har nämligen redan sprungit för mycket kilometrar denna veckan. Ska varken fresta på kroppen mer eller coach Rubins humör;-).

Har man ett program att följa, så ska man ju också följa det, eller hur? Inte hitta på egna varianter, inte springa för lite, inte springa för mycket, inte för lätt, inte för hårt, utan just så som programmet säger...

Foto privat: Längar efter vår och grönt gräs (fast jag är allergisk mot gräs)!!!

Veckan som kommer: Ja den här veckan var en turbovecka privat, men lätt som träningsvecka. Veckan som kommer blir tvärtom, en lugnare vecka privat och en tuffare träningsvecka med mycket kvalité. Då kommer jag hinna uppdatera bloggen oftare också.

Ha en härlig vecka alla därute - hoppas våren kommer på riktigt nu!! Njut!