Hej!
Ska strax iväg till gymet och jobba. Men hinner skriva några rader här först. Kommer ni ihåg att jag fick en allergichock i höstas? Du kan läsa om det här. Sen gjordes det en större utredning på mig och jag fick resultaten för en tid sedan. Har inte skrivit om det förut, men känner att det är ok nu.
Ja till höger i min beskrivning skriver jag att jag la löparskorna på hyllan när jag var 18 år. Det var då min allergi debuterade. Jag är alltså allergisk mot vatten, mot att bli fuktig på huden. Jag tål inte att bli svettig, att bada, att duscha, att smörja in mig osv. Jag får klåda och utslag. Ibland j*vusk sådan, men oftast i min vardag "märker jag det inte ens" numera. Jag är så härdad, så van, det är så mitt liv är. Jag vet inte längre hur det är att inte vara allergisk. Visst kan jag längta efter att kunna åka med barnen till badhuset, eller att kunna bada en riktigt varm sommardag osv.
Jag vill inte vara "hon MED allergin", utan jag ÄR jag och HAR en form av allergi. Det är inte min identitet! Det var nog det några år efter den debuterade, men inte alls idag. Gillar inte att man säger t ex "hon som är reumatiker". Nä, man ÄR inte sin sjukdom, utan man HAR en sjukdom. Alltså tillbaks till mig som denna blogg handlar om då. Då när jag var 18, var det en stor sorg för mig, att inte kunna fortsätta min löpsatsning. Då tränade jag 10 pass i veckan inkl dusch, och det gick ju bara inte. Och mitt motto då var att kan jag inte träna tillräckligt för att kunna vinna loppen, vill jag inte tävla eller träna alls. Ha ha, är man tävligsmänniska, så är man. Galet va?
Och hur är det idag då? Jo jag har fortfarande kvar min allergi. Men jag ser det på ett annat sätt idag. Jag upplever att jag kontrollerar min allergi idag - inte tvärtom som det var i början. Dels har jag fått 2 barn och hormonerna i kroppen ändras av graviditeter. Samt att jag nog blivit tuffare som människa, tuffare av livet självt liksom. Så det som var "jobbigt" förr, är min vardag idag. Fast det är klart att jag hittat strategier i mitt liv som hjälper i min vardag. Jag tvättar t ex håret över badkaret, jag duschar alltid kort och svalt, jag skulle aldrig bada, jag undviker att smörja in mig (förutom solkräm på sommaren) osv. Jag duschar bara när jag även har tränat (fast det blir ju nästa varje dag numera he he). Och jag klarar det. Det funkar bra. Det är INTE synd om mig!
Så nu när jag fick den där allergichocken, så ville läkarna även ta nya tester på mina mastceller för att kolla nivån på vattenallergin. Det var ett värde som skulle varit under 50 för att inte ha allergi, ca 50-100 för att ha "normal" allergi (vad nu det är?), och mitt värde var över 2700... Ooops jag har visst fortfarande allergi, blev svaret. Japp jag har alltid tänkt att jag är unik och speciell. Nu har jag fått det bekräftat he he.
Tyvärr har jag ännu inte vågat testa skaldjur sen i höstas, och det gick inte att varken bekräfta eller dementera att jag är allergisk mot just skaldjur, då mina värden var så abnorma ändå. Men jag ska testa, en dag när det känns rätt.
Nu ska jag iväg och träna andra, instruera, hålla boxpass och avslutar kvällen med egen träning. Det blir rehab/prehab med Redcord idag. Imorgon blir det löpning igen!
3 kommentarer:
Det låter verkligen jätteknepigt med den allergin. Men så stark (eller envis? :) ) du är som inte låter allergin komma i vägen!
Ja med lite inslag av finska gener så kommer man lååångt..! Envishet kan vara en positiv egenskap;-)
Du är stark och det gör att du är är unik och speciell.
kram
Skicka en kommentar