Grymt kul & jobbigt pass med Tobbe idag!

Ja, jag har syndat. Har knappt tränat nån styrketräningen på hela sommaren. Bara fokuserat på rehab/prehab och Redcord & såklart mest löpning. Styrketränings-guden måste mutas nu genast. Tips? Någon? Hoppas dagens pass och mitt löfte om fortsatt träning from now on ska blidka ST-Guden.

Idag var det nystart alltså. Jag hade bokat pass med PT-Tobbe på morgonen. Och vilket grymt kul och jobbigt pass det blev...
Egentligen hade jag laddat för ett benpass. Det är det i särklass jobbigaste passet både fysiskt och mentalt. Jag kan klappt stå på benen efter en sådan timme. Tur detta gym har rulltrappa ner (typiskt amerikanskt påhitt). Men så kände jag igår kväll efter mina 4 lite snabbare kilometrar i spåret, att näe, min vad kommer inte överleva ett Tobbe-Benpass just nu. Det får vänta lite till. Så då bestämde vi rygg-axlar.



I have a dream... att kunna göra 1 st chins själv. Ja, jag vet att det låter enkelt, men det är det inte för mig. Jag är lååång ifrån att klara en utan hjälp. Så nu har jag satt det som ett mål framöver, före jul ska jag klara det! Hörde du det ST-Guden?

Så idag skulle vi komma lite närmare detta mål genom excentriska chins. I princip hängdes jag upp i såna machoremmar (har ingen aning om vad de heter, Tobbe??) i en stång. Ni vet såna remmar som stora tuffa biff-grabbarna använder, för att inte glida med händerna. Jag hängde ner mig med raka armar & böjda knän. Och då kunde Tobbe hjälpa mig upp genom att hålla mina knän. Eller jag tryckte själv upp mig med hjälp av benen. Äh ni fattar säkert..? Hjälp upp och hålla emot ner. Sex repetitioner, lite vila o på´t igen. Kommer inte ihåg, men skulle gissa på 4 set sådana. Sen chins i maskin, där man kan reglera hjälpvikten. Några set till. Med superkort vila, 30sek. Om o om igen tills armarna & ryggen var en gelemassa.

Sittande rodd nästa. På en vikt där jag i maj fixade 14 reps, idag 8! Shit vad man tappar snabbt... Men jag lyckades hålla 8:an några set och sista setet blev jag sur o körde 10st med hjälp av adrenalinkicken!

Sen var det dags för axlar, hantellyft åt sidan. Ren förnedringsträning. Drop-sets. På sista setet fixade jag inte att lyfta 1 kg ens! Jag skriver inte mer om detta. Förnedring.

Foto privat: My partner in crime när det gäller att hålla kurs i Neo Training, annars min PT. Tobbe övertygar & regerar.

Hmm ska nog slita med mig Tobbe på den där milen snart, så ska han få se på förnedring. Bäst du tränar kondition nu.

Nävars, jag älskar att träna hårt. Jag älskar att känna att kroppen VERKLIGEN är helt slutkörd, att det omöjligt går att göra en till. Och Tobbe är fantastiskt duktig på att trigga mig att ta ut det där sista lilla som jag inte ens visste att jag hade. Han säger att jag är konstig, för jag ler när det gör ont och när det är urjobbigt. Så han kollar efter mitt leende, för att veta var gränsen går... Vaere´för konstigt med att le? Vad Tobbe inte vet (och säg nu inget till honom) är att just i det ögonblicket när jag börjar le så tänker jag ungefär så här: han är helt totalt gaaalen som tror att jag ska fixa tre till, det är ju sååå omöjligt!!! Fast löjligt nog har han oftas rätt o jag fel. Ibland tror jag han känner mig bättre än jag själv gör..?

Vi kom fram till att just nu, ska jag köra två styrkepass/vecka tills mina viktigaste tävlingar är över. Sen kanske jag ska återgå till mina "vanliga" tre pass/vecka.

Nu ska jag ladda om för att hålla boxpass ikväll! (Om jag klarar att lyfta armarna alltså). Tur jag tvättade håret igår. Ok, träningsvärken - jag väntar på dig!